Ökar konditionsträning dina studieresultat? Läs vad forskarna säger.

Träning och motion är ett hett ämne i dagens media och diskussionen leder ofta tankarna till gröna sallader och stenhårda magrutor. Mer sällan hör vi hur den påverkar hjärnan. Och skolidrotten som länge varit ett flitigt diskuterat ämne – vad är egentligen fördelarna?

Bli smart av att träna

Man har länge sagt att korsord, sudoku, böcker och dokumentärer är de bästa verktygen för att lära sig nya saker. Och visst fungerar de, men det saknas forskning som säger att du faktiskt blir smartare när du löser ett korsord.

Det enda forskningen egentligen fastslår är att du blir skickligare på att just lösa korsord.

När vi varit ute och sprungit är det påtagligt hur bra kroppen mår. Följer du upp löpningen med nyttig kost känner du dig antagligen friskare än någonsin.

Något som mer sällan kopplas samman är löpning och allmänbildning. De har länge tillhört två olika fack men allt mer forskning talar för hur viktigt motionsträning är för att vi ska lära oss nya saker.

Psykiatrikern Anders Hansen har skrivit boken Hjärnstark som handlar om hur hjärnan blir starkare av träning. För många kan det låta konstigt att du ska jobba med kroppen för att lära dig geometri. Men nu pekar forskningen på att det faktiskt är så.

Konditionsträning – bättre än någonsin

Vad händer med hjärnan när du tränar kondition? Om du reser dig från skolbänken eller skrivbordet en gång varje kvart och går runt platsen så ökar blodcirkulationen till hjärnan med 20%. En ökad blodcirkulation resulterar i en högre koncentrationsförmåga, kreativitet och bättre stresshantering.

Forskningsprojektet Human Connectome har följt människor under en längre tid för att förstå hur deras hjärnor presterat sett till dess förutsättningar. D.v.s. hur personerna levt och vilka aktiviteter de ägnat sig åt.

Forskarna kunde snabbt fastslå att ju bättre koppling det är mellan hjärnans olika delar, desto bättre fungerar den.

Allt eftersom upptäckte Human Connectome att människor som tränar regelbundet har en hjärna som är bättre sammankopplad och som jobbar mätbart effektivare. Varje gång kroppen utsätts för konditionsträning ökar blodcirkulationen som i sin tur ökar blodkärlens förmåga att vidga sig.

Om blodkärlen vidgar sig kan mer blod cirkulera till hjärnan när den behöver arbeta. Med konditionsträning menar man inte att du ska löpa en mil åt gången, utan 30–60 minuters aktiv konditionsträning i veckan räcker.

Skolidrotten hjälper dina barn

Alla positiva effekter av konditionsträning kommer med ett pris: den måste upprepas. Det räcker inte med en promenad eller löprunda en gång i veckan under en månads tid. För att resultatet ska märkas behöver du träna regelbundet under flera år.

Skolidrotten är därför ett fantastiskt ämne som inte bara bidrar med fysiska fördelar. Den hjälper även ditt barn att lära sig mer i skolan, sova bättre och känna sig mindre stressad. Alla vill inte springa eller promenera två gånger i veckan.

Idrotten i skolan är på så sätt ett bra komplement till den frivilliga motionen. Om du kompletterar den med en rask promenad en gång i veckan så kommer det på några år ge fantastiska resultat.

Hur hjälps då kroppen av konditionsträning?

• Starkare skelett minskar risken för sjukdomar i framtiden.
• Blodfettsvärdena blir bättre. Folk som tränar har ofta högre nivåer av det goda hdl-kolesterolet och lägre av det sämre ldl-kolesterolet.
• Hjärnan blir bättre på att minnas, lär sig enklare, bättre koncentration och stressar betydligt mindre. Risken för depression minskar också avsevärt.
• Hjärtat blir bättre på att pumpa blod, blir större och får fler blodkärl.
• Immunförsvaret stärks och risken för sjukdomar minskar eftersom vi sover bättre.
• Balans och reaktionsförmågan blir mycket bättre eftersom att vi utmanar vår koordination när vi tränar.